Det handlar om placeringen av nya bostäder, kollektivtrafik och utbyggnad av vindkraft och fjärrvärme, samt krav på energibesparing i nybyggda hus. Detta visar en undersökning som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, genomfört.

 – Det är en glädjande utveckling och visar att politiker i kommunerna tar frågan på allvar, säger Anders Knape, ordförande för SKL.

I nästan samtliga kommuner, 94 procent, planlägger man ny bebyggelse och infrastruktur för att minska utsläppen av växthusgaser. Andelen kommuner som i hög grad planlägger med hänsyn till minskat utsläpp, har ökat från 15 till 28 procent på bara två år, visar undersökningen som SKL genomfört.

– Detta visar att klimatfrågan i allra högst grad är en lokal fråga där vi förtroendevalda kan göra mycket genom att planera klimatsmart, säger Anders Knape.

Exempel på klimatsmart planering är att placera nya bostäder och kontor på redan bebyggd mark och inom det befintliga kollektivtrafiknätet på orten. Det ger färre transporter och det blir lättare att ansluta till befintlig infrastruktur som fjärrvärme, vatten och avlopp.

Allt fler kommunpolitiker ställer också krav på att hus som ska byggas på kommunal mark ska vara energisnåla. Men dessa krav kan kommunen i dagsläget inte ställa på nybyggen på privat mark. Där gäller minimikraven i Boverkets byggregler.

– Boverkets minimikrav på energiprestanda ligger alltför lågt. Vi efterfrågar ett bättre system som skapar incitament att sänka energiförbrukningen så mycket som möjligt för olika byggnader, säger Anders Knape.

Läs mer om undersökningen på SKLs hemsida.