Kommunernas och ÖstgötaTrafikens satsningar på biogas är helt rätt visar en analys som gjorts vid Linköpings universitet. Produceras biogasen på rätt sätt får man dessutom positiv miljönytta för biogasdriven trafik istället för negativ miljöpåverkan.

Under våren har studenter vid Linköpings universitet gjort en så kallad livscykelanalys, LCA, för produktion av biogas- och dieselbussar. Analysen visar den totala miljöpåverkan från busstrafiken. För ÖstgötaTrafiken innebär resultaten viktig och intressant kunskap om drivmedlens miljöpåverkan då vi varje år kör drygt 28 miljoner kilometer.

– Vi vet sedan tidigare att biogas är bra, med ännu mer kunskap kan vi känna oss trygga i vår fortsatta satsning på biogas, förklarar Paul Håkansson, vd vid ÖstgötaTrafiken. Under 2015 kommer alla våra fordon att gå på någon form av förnyelsebara drivmedel och ju mer kunskap vi har om vår verksamhets miljöpåverkan desto bättre beslut kan vi fatta.

Analysen visar att energiåtgången är betydligt högre när man producerar biogas jämfört med diesel. Vilken typ av el som används har därför stor betydelse för hur stor miljöpåverkan produktionen av biogas har. Totalt sett över hela livscykeln är dock biogas otvivelaktigt mycket mer miljövänligt då samtliga utsläpp från drivmedlet är lägre.

Inhemsk el bättre för klimatpåverkan
Vid analysen har studenterna utgått från att all el vid biogasproduktionen är så kallad marginalel från stenkolseldade kondenskraftverk och det kan ses som ett sämsta scenario för resultaten. Trots det är biogas ur ett LCA-perspektiv, ett bättre
alternativ än diesel för samtliga utsläpp. Baseras analysen på genomsnittsel producerad i Sverige, framför allt vatten- och kärnkraft, innebär biogas till och med en negativ klimatpåverkan. Det vill säga ju mer biogas som används desto mindre påverkan på klimatet. Något som talar för satsningar på inhemska och miljövänliga energikällor.

Störst klimatpåverkan enligt analysen har tätortsbussar som går på diesel. På grund av täta stopp i denna trafik blir dieselförbrukningen högre än i landsbygdstrafik.

– Här ser vi hur oerhört bra kommunernas satsningar på biogasdrivna fordon är, menar Paul Håkansson. Biogasen som bussarna i Linköping, Norrköping och Motala går på är dessutom lokalt producerad så miljöpåverkan för denna trafik är minsta möjliga.

Idag går alla tätortsbussar i Linköping på biogas och till hösten kommer även bussar på landsbygden att gå på biogas. Linköpings kommun blir därmed första kommunen i länet där alla bussar som utgår från staden drivs på biogas. I Norrköping går en stor del av tätortsbussarna på biogas och även i Motala har bytet till biogasbussar påbörjats. Inom de närmaste åren kommer även all busstrafik kring Norrköping och Motala att gå på biogas.

Byte  till biogas 110 procent bättre

Ytterligare en stor fördel med biogas är att restprodukten som bildas vid biogasproduktionen används som gödsel, så kallad biogödsel. Biogödseln minskar behovet av handelsgödsel som ger upphov till stora klimatpåverkande utsläpp.

Genom att avfall används i biogasproduktion och att man även tar till vara på restprodukten, ger övergången från dieseldriven trafik till biogasdriven minskad klimatpåverkan med 110 procent.

I analysen har också busstrafikens påverkan på ozon i atmosfär och vid marknivå, försurning, övergödning och användning av icke förnybara källor studerats. Inom alla dessa områden är biogas bättre än diesel.

Fakta om analysen och underlag

Stenkolseldad kondenskraft är den el som produceras på den så kallade marginalen i det nordiska elnätet. Det vill säga, när efterfrågan på el ändras i Norden så produceras mer eller mindre el i kolkondenskraftverk i Danmark eller Finland. Sveriges elnät är ihopkopplat med det nordiska elnätet och marginalel ger därför upphov till de utsläpp som stenkolseldad kondenskraft leder till.

En livscykelanalys, förkortat LCA, beskriver en produkts, t ex drivmedlets, påverkan på miljön under delar av eller hela sin livstid. Det finns ingen begränsning av omfattningen av en LCA. Däremot finns en standard, ISO 14040, som använts i denna analys. I livscykelanalysen ingår produktion av drivmedel och trafik med bussar. Tillverkning och skrotning av bussar ingår inte.

Analysen är gjort av två studenter från civilingenjörsutbildningen i Maskinteknik vid institutionen för Industriell Miljöteknik. Data för bussar är från 2009 och resultatet gäller samma år.