2021 kan visa sig vara ett ödesår för de svenska biodrivmedlen, men även ett år som öppnar för nya vägar i klimatomställningen. Det är viktigare än någonsin med samverkan mellan svenska företag som är aktiva i Bryssel och representanter för regeringen och svenska myndigheter.
EU:s nyligen antagna klimatlag och Gröna giv gör att i princip alla klimatrelaterade direktiv kommer att revideras under 2021. Begränsningar för hållbara biodrivmedel kan tillkomma, så att den svenska omställningen omöjliggörs. Det finns tyvärr en historisk och omotiverad motvilja mot biodrivmedel i Bryssel. Men det finns även en chans att förändringar genomförs som gynnar den svenska modellen.
Svenska aktörer behöver arbeta proaktivt för att skapa nya lösningar i ett EU som står långt ifrån klimatmålen. Sverige är viktigt för EU. Vi har det mest ambitiösa klimatmålet för transportsektorn, och vi har möjligheten att klara målen.
Den svenska strategin med flera kompletterande lösningar fungerar. Bussarna i den svenska kollektivtrafiken kör till över 90 procent på biodrivmedel och el. Omställningen av lantbrukets drivmedelsanvändning är beroende av biodrivmedel, där det också finns möjligheter som producent av hållbara biodrivmedel. Sverige har högsta andelen sålda laddbara fordon i EU, och har den i särklass största andelen biodrivmedel.
Våra ambitioner kräver dock effektiva styrmedel, som inte får hindras av ett bakåtsträvande EU.
För låginblandade biodrivmedel finns reduktionsplikten, men för rena och höginblandade biodrivmedel, som E85, ED95, HVO100 och RME100, är en fortsatt skattebefrielse nödvändig. Utan detta styrmedel kommer kollektivtrafiken, lastbilstransporterna, lantbruket och privatbilister inte att klara klimatomställningen. Biogasens skattebefrielse är redan säkrad i tio år.
Den svenska omställningen av transporterna är helt beroende av en fortsatt skattebefrielse, men EU:s statsstödsregler skapar hinder. Reglerna för statsstödsreglerna revideras just nu och det är helt avgörande att de nya reglerna inte hindrar användningen av hållbara biodrivmedel.
Regeringen måste därför prioritera och tillsätta resurser för att påverka revideringen av EU-regelverket, så att det långsiktigt tillåter den svenska skattebefrielsen. Skulle man inte lyckas med revideringen, så måste man ånyo ansöka om de tillfälliga undantag från statsstödsregelverket som man tidigare fått. Eftersom dessa undantag hittills endast givits för några få år, så måste ambitionen i sådant fall vara att få ett långvarigt undantag, i linje med det befintliga tioåriga undantaget för biogas.
Vi har fem punkter där det är extra viktigt att förena våra ambitioner:
1. Arbeta hårt för att revideringen av EU:s statsstöd gör att man i framtiden tillåter skattebefrielse av alla rena och höginblandade biodrivmedel.
2. Om revideringen av statsstödsreglerna misslyckas, så måste regeringen ansöka om ett svenskt undantag för skattebefrielse av rena och höginblandade biodrivmedel. Ambitionen måste då vara ett långsiktigt undantag, precis som man lyckades få för biogas.
3. Aktivt föra fram nyttan av att satsa både på elektrifieringsstrategier och biodrivmedel. Det finns inga motsättningar, det visar det svenska exemplet.
4. Söka allianser i Europa kring lösningar för klimatomställningen. Frankrike lanserar i år tio nya bilmodeller för etanol (E85), och mer än 100 000 fordon har konverterats från bensin till etanol.
5. Utmaningarna är stora och en gemensam svensk kraftsamling mellan politik och näringsliv behövs. Se därför till att löpande samarbeta med det svenska näringslivet och tillsätt en biodrivmedelskommission som en plattform för samarbetet.
Svensk industri och användare av biodrivmedel står enade och kraftsamlar för ett avgörande år. Tillsammans med regeringen och allianspartners i Europa har vi alla möjligheter att flytta fram positionerna och säkra klimatomställningen, såväl i Sverige som i övriga EU.
Jakob Lagercrantz, Vd, 2030-sekretariatet
Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef, Lantmännen
Karin Varverud, Ägare/Hållbarhetschef, Energifabriken
Mattias Adell, Affärsutvecklare, Svensk kollektivtrafik