Coronapandemin har halverat kollektivtrafikresandet, med följd att de regionala kollektivtrafikmyndigheterna och länstrafikbolagen går med en miljard kronor i förlust. Varje månad. Redan innan krisen planerade många regioner och kommuner besparingar och skattehöjningar. Genom pandemin är utsikten till ökad skattefinansiering av kollektivtrafiken för att täcka en momshöjning obefintlig. Det som återstår är att höja biljettpriserna, dra in turer eller lägga ned linjer.
Vi är mycket kritiska till att Finanspolitiska rådet och Stockholms Handelskammares Omstartskommissionen inte har gjort någon konsekvensanalys av förslaget att att dagens tre momssatser ska ersättas med en momsnivå. Men när förslaget lades förra gången visade Statskontorets och Mervärdesskatteutredningens analyser att förlorarna är många. Utredningen bedömde att priserna på buss-, tåg- och taxiresor kan stiga med 15 procent. Men när priserna höjs sjunker efterfrågan, vilket gör att priserna kan behöva höjas ännu mer.
Utredningen pekade på att låginkomsttagare blir förlorare och höginkomsttagare vinnare. Oavsett om priserna höjs eller trafik läggs ned är det låginkomsttagare, kvinnor, ungdomar, studenter och pensionärer som drabbas. Många av dessa har kollektivtrafiken som enda resealternativ.
Statskontoret konstaterade att det i första hand är kollektivtrafik i glesbygd som kommer försvinna och att ”vissa regioner kan bli helt utan fungerande kollektivtrafik”.
Samtidigt med skattehöjningen på kollektivtrafikresor skulle momsen på bensin, diesel och personbilar sänkas med 3 procent. Statskontoret framhöll att ”en uppenbar konsekvens av höjda taxor och minskat utbud är att kollektivtrafiken kommer att bli mindre konkurrenskraftig vis-a-vis bilen, vilket kan innebära att bilåkandet ökar”. Enligt utredningen kommer kollektivtrafikresandet sjunka med 20 procent, medan biltrafiken skulle öka med drygt 5 procent. Med ökade klimatutsläpp som följd.
Kollektivtrafiken har sedan 2010 minskat sina utsläpp med över 600 000 ton koldioxid per år och de regionala kollektivtrafikmyndigheterna leder i dag utvecklingen mot en fossilfri transportsektor. 92 procent av kollektivtrafiken med buss körs med förnybara drivmedel eller el. Spårvagnar och tunnelbanor går till 100 procent på el och tågen drivs nästan helt på el. Eftersom kollektivtrafiken har minskat sina utsläpp så mycket uppnås den största klimateffekten genom en ökad kollektivtrafikandel.
Kollektivtrafiken vidgar människors arbetsmarknader och gör att företagen får lättare att rekrytera personal med rätt kompetens. En matchningseffekt uppstår som ökar produktiviteten, höjer lönerna och ökar sysselsättningen. Härigenom ökar kollektivtrafiken skatteintäkterna för regioner och kommuner med flera miljarder kronor per år.
Vi vill ha en grön omställning i stället för fossila återställare. I stället för att minska resandet med buss, taxi, spårvagn, tunnelbana och tåg vill vi att regering och riksdag ska öka kollektivtrafikresandet. Vi vill att momsen på kollektivtrafik sänks till 0 procent, men med bibehållen avdragsrätt. Det kommer minska klimatutsläppen, stärka glesbygden och förbättra tillgängligheten för alla som inte kör bil. Det är en nödvändig del av den gröna omstarten efter coronakrisen.
Helena Leufstadius, vd Svensk Kollektivtrafik
Lars Sandberg, analytiker Svensk Kollektivtrafik