Kollektivtrafiken kommer inte klara av att hantera de ekonomiska underskotten till följd av coronapandemin på egen hand. Det visar en ny rapport som konsultbolaget WSP tagit fram på uppdrag av Svensk Kollektivtrafik.
Med en resandeminskning på 42 procent under 2020 är kollektivtrafiken ett av de färdmedel som drabbats hårdast under pandemin. Samtidigt har trafiken körts i samma omfattning som 2019, med mycket stora intäktsförluster som följd. Jämfört med 2019 minskade biljettintäkterna med 7,2 miljarder kronor 2020. Förluster som i år kommer växa till 7,3 miljarder kronor enligt vår senaste prognos.
Hittills har de uteblivna biljettintäkterna täckts genom ökad skattefinansiering. Regionerna ökade sitt tillskott med 3,2 miljarder kronor och kommunerna med 150 miljoner kronor förra året, medan staten kompenserade de regionala kollektivtrafikmyndigheterna med 3 miljarder kronor. Lika stort stöd har utlovats för 2021 och för 2022 1 miljard kronor. Om inte de regionala kollektivtrafikmyndigheterna ökat sina övriga affärsintäkter hade skattefinansieringen behövt höjas än mer. SL lyckades exempelvis öka sina övriga intäkter med nästan en halv miljard kronor förra året.
De stora intäktsförlusterna kommer att fortsätta. I Svensk Kollektivtrafiks undersökning Kollektivtrafikbarometern uppger 7–8 procent av dem som tidigare åkt kollektivt, eller växlat mellan kollektivtrafik och bil, att de inte kommer återvända efter pandemin. I andra undersökningar ligger andelen betydligt högre.
För att analysera olika scenarier har WSP gjort en så kallad backcastingstudie om vilka åtgärder som krävs för att de regionala kollektivtrafikmyndigheternas intäkter senast år 2025 ska vara på samma nivå som 2019.
En tydlig slutsats är att de regionala kollektivtrafikmyndigheterna kommer få svårt att hantera de ekonomiska underskotten på egen hand utan att göra stora biljettprishöjningar – höjningar som kommer att minska resandet med kollektivtrafiken. Alternativt krävs fortsatt hög skattefinansiering. Det gäller oavsett om resandetappet är 8 procent eller 25 procent. Men om regionerna måste fortsätta med hög skattefinansiering så kommer de behöva använda pengar till att finansiera kollektivtrafiken som annars kunde ha använts i sjukvården.
Ett annat alternativ är att staten ökar kollektivtrafikresandet genom att förändra olika ekonomiska styrmedel. Men, om resandet med kollektivtrafiken ligger kvar på en mycket låg nivå så kan även det vara otillräckligt, varpå det krävs fortsatt hög skattefinansiering.
Det som återstår om åtgärderna inte genomförs eller inte görs i tillräcklig omfattning är att de regionala kollektivtrafikmyndigheterna måste dra in turer eller lägga ned hela linjer, med minskat kollektivtrafikresande och minskad samhällsnytta som följd.
För undvika utbudsminskningar och biljettprishöjningar och för att öka, i stället för att minska, kollektivtrafikens samhällsnytta har Svensk Kollektivtrafik tagit fram ett program för omstart av kollektivtrafiken. I programmet föreslår vi bland annat att:
- Staten ska fortsätta att kompensera de regionala kollektivtrafikmyndigheterna för biljettintäktstappet.
- Reseavdraget reformeras till en avståndsberoende och färdmedelsneutral skattereduktion. Reformen kommer förbättra möjligheterna för att bo och arbeta i landsbygd, samtidigt som antalet kollektivtrafikresor ökar med cirka 3 procent och biljettintäkterna ökar med 500–600 miljoner kronor per år samtidigt som koldioxidutsläppen minskar med över 200 000 ton per år.
- Förmånsskatten tas bort på månadskort och årskort i kollektivtrafiken. Förslaget kommer öka kollektivtrafikresandet med 2,8 procent, höja biljettintäkterna med 500–700 miljoner kronor per år och minska klimatutsläppen med 28 000 ton per år.
- Efterlevnaden ökas av förmånsbeskattning av gratis arbetsplatsparkering. Om alla som har subventionerad jobbparkering skulle betala skatt för förmånen kommer kollektivtrafikresandet öka med 3,7 procent och klimatutsläppen minska med 154 000 ton per år.
- Momsen sänks på kollektivtrafik från 6 till 0 procent. I stället för att införa enhetlig moms på cirka 25 procent, som skulle höja biljettpriserna kraftigt och minska resandet med kollektivtrafiken med 20 procent enligt tidigare analyser, bör momsen sänkas till 0 procent. Detta kommer öka intäkterna med 1,3 miljarder kronor per år.
- Staten måste ta alla kostnader för signalsystemet ERTMS ombordutrustning. Ombordutrustningen för det nya systemet kommer att öka de regionala kollektivtrafikmyndigheternas och tågföretagens kostnader med totalt 16 miljarder kronor. Kostnader som kommer pressa upp biljett- och godspriserna, minska tågresandet med 1,3 procent och godstransporterna på tåg med 1,4 procent och öka klimatutsläppen med drygt 300 000 ton till 2035.
- Skattebefrielsen behålls av höginblandade biodrivmedel. Över 92 procent av de regionala kollektivtrafikmyndigheternas busstrafik drivs med förnybara drivmedel och el. Om skattebefrielsen av höginblandad HVO och RME tas bort kommer kostnaderna stiga med 760 miljoner kronor per år.
- Kollektivtrafikens finansiering ses över och kompletteras. Kollektivtrafiken ökar människors tillgänglighet till samhället, skapar hållbar tillväxt och minskar klimatutsläppen. För att klara en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken och öka stabiliteten i kollektivtrafikens finansiering behöver finansieringen av kollektivtrafiken ses över och kompletteras.
Vi vill inte bara tillbaka till den situation som rådde före pandemin. Vi vill gå vidare och stärka och utveckla Sverige genom en grön och socialt hållbar omstart där kollektivtrafiken används som ett verktyg för minskade klimatutsläpp, minskat utanförskap och vidgade arbetsmarknadsregioner.
Men då krävs det framsynta, kraftfulla och konsekventa politiska beslut i regeringen, riksdagen, regioner och kommunerna som ökar kollektivtrafikandelen, höjer intäkterna, minskar kollektivtrafikens kostnader och undviker nya kostnadsökningar. Beslut som säkrar omstarten av Sverige.
Kristoffer Tamsons (M)
trafikregionråd Region Stockholm, ordförande Svensk Kollektivtrafik
Ulrika Frick (MP)
regionråd Västra Götalandsregionen, 1:e vice ordförande Svensk Kollektivtrafik
Tommy Levinsson (S)
regionråd Region Västmanland, ordförande, 2:e vice ordförande Svensk Kollektivtrafik