Coronakrisen har lämnat få delar av det svenska samhället opåverkade. Det gäller även kollektivtrafiken. Sedan i februari kämpar vi som ansvarar för kollektivtrafiken i regionerna, de regionala kollektivtrafikmyndigheterna, med att upprätthålla trafiken trots stor sjukfrånvaro bland medarbetarna. Detta samtidigt som statliga riktlinjer krävt omfattande insatser. Det gäller inte minst sedan den 1 april, då Folkhälsomyndigheten gick ut med nya föreskrifter hur vi som kör kollektivtrafik och allmänna färdmedel ska arbeta.
I föreskrifterna står att ”trafiken kan köras i den omfattning som behövs för att minska risken för trängsel, begränsa antalet passagerare per fordon, samt informera sina passagerare om hur de kan minska risken för smittspridning”. Våra verksamheter kör därför, där det är möjligt, full trafik, som en bärande del av vår samhällsinsats. Detta har varit möjligt tack vare stora insatser från regioner och trafikföretag samt inte minst alla kollektivtrafikens medarbetare.
Samtidigt uppmanas resenärer att undvika kollektivtrafiken. Det har inneburit ett resandetapp som saknar motstycke i vår historia. På kort tid har kollektivtrafiken i genomsnitt förlorat fler än varannan resenär och biljettintäkterna har minskat med lika mycket. Norrtåg i Norrland har till exempel förlorat 71 procent av sina resenärer. Öresundståg har sett en minskning på 91 procent över sundet.
Kollektivtrafiken befinner sig i en motsägelsefull spiral. Fler bussar och tåg uppmanas rulla, men färre ska resa kollektivt. Till följd av detta förlorar kollektivtrafiken i Sverige totalt en miljard i månaden i minskade biljettintäkter. Tappet återfinns i varje region och inte minst i de mindre regionerna. I exempelvis Hallandstrafiken förlorar man nu upp emot 34 miljoner kronor i månaden motsvarandes ett intäktsbortfall på 76 procent. Blekingetrafiken ser en förlust av hela 80 procent av sina biljettintäkter.
Sverige står nu vid ett vägskäl. Utan kompensation för kollektivtrafikens merkostnader väntar ett stålbad inom bara ett par månader. Det skulle slå mot trafikens möjligheter att bidra till samhällets robusthet nu, men också förmåga till återställning efter hanteringen av covid-19.
På kort sikt väntar neddragningar av trafikutbudet och indragna linjer. Därefter väntar höjda biljettpriser och den överhängande långsiktiga risken att trafikföretag går under helt när ekonomin tryter.
Miljontals människor riskerar då att få sina möjligheter till arbetspendling och resande förstörda. Tusentals arbetstillfällen direkt eller indirekt kopplade till trafiken kan komma att förbytas i permitteringar och uppsägningar. Därtill riskeras Sveriges goda anseende som föregångsland avseende miljö, klimat och hållbar utveckling. Allt detta vill vi undvika.
Vi vill att Sverige väljer en annan väg. En väg där vi fortsätter upprätthålla trafiken som del av vår samhällsinsats. Där vi ser till att bussar och tåg rullar under, genom och efter coronakrisen.
Detta kräver en vilja till gemensamt ansvarstagande. Där staten nu måste ta sitt ansvar och garantera kompensation för kollektivtrafikens intäktsbortfall och merkostnader. Detta på samma sätt som staten redan markerat vilja till ansvar för att stötta regionerna när det gäller sjukvården eller kommunerna när det gäller skola och äldreomsorg, men också på samma sätt som staten har stöttat kulturbransch, sjöfart och flygindustri.
Företrädare för regering och riksdagspartier har uttalat att kollektivtrafiken behöver få del av statliga stödinsatser. Bland annat har pekats på det förhöjda statsbidrag som riktas till kommuner och regioner. Men enligt Konjunkturinstitutet och Sveriges Kommuner och Regioner täcker inte ens dessa pengar de minskade skatteintäkter som följer coronakrisen. Till det kommer välkänt stora behov inom sjukvården, vilka kommer att fresta på regionernas redan ansträngda ekonomier. Kvar till kollektivtrafiken blir i värsta fall inte en krona. Detta är inte hållbart.
Vårt land sticker här också ut sett till vår omvärld. Sveriges regering, liksom regeringar i vår omvärld, har valt att stötta en flygindustri där flygplanen står still på marken. Regeringar i vår omvärld har dock valt att ta ansvar för att stötta de bussar och tåg som fortsätter att rulla. Två tydliga exempel utgörs av våra närmaste grannländer Danmark och Norge. Där har regeringarna redan tydligt samlat sig till stöd för kollektivtrafiken med riktade miljarder.
Det finns även flera exempel runt om i Europa och världen där regeringar redan har gått in och stöttat kollektivtrafiken. Orsaken är enkel. De ser den samhällsviktiga funktion som en fungerande, robust och uthållig kollektivtrafik fyller, oaktat vi talar om fungerande arbetspendling eller som del av ett ambitiöst arbete avseende miljö, klimat och hållbar utveckling.
Vi har och avser fortsatt leva upp till vår del i arbetet genom coronakrisen. Ska det vara möjligt krävs dock att regering och riksdag lever upp till sin del av ansvaret.Vi behöver handling. Det krävs skyndsamt en garanti för att staten ska kompensera kollektivtrafiken för dess samhällsinsats. Låt inte coronakrisen bli krisen där den svenska kollektivtrafiken blev ett av offren.
Kristoffer Tamsons (M)
Ordförande för Svensk Kollektivtrafik och ordförande för SL
Ulrika Frick (MP)
Första vice ordförande för Svensk Kollektivtrafik och ordförande för Kollektivtrafiknämnden i Västra Götaland
Tommy Levinsson (S)
Andre vice ordförande för Svensk Kollektivtrafik och ordförande för Kollektivtrafiknämnden i Västmanland, Västmanlands Lokaltrafik
Peter Christensen (L)
Ordförande för trafiknämnden i Region Blekinge, Blekingetrafiken
Nils Harnesk (S)
Ordförande för Luleå Lokaltrafik
Gösta Bergenheim (C)
Ordförande för Hallandstrafiken
Johan Örjes (C)
Ordförande för trafiknämnden i Region Uppsala, UL
Miko Månsson (S)
Ordförande för Östgötatrafiken
Julie Tran (C)
Ordförande för trafik- och samhällsplaneringsnämnden, Region Östergötland
Carina Bengtsson (C)
Ordförande för trafiknämnden i Region Kronoberg och Länstrafiken Kronoberg
Monica Johansson (S)
Ordförande för Regionala utvecklingsnämnden i Sörmland, Sörmlandstrafiken
Margareta Rönngren (S)
Länstrafiken Västerbotten
Per Wahlberg (M)
Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län
Nina Höijer (S)
Ordförande för samhällsbyggnadsnämnden och Länstrafiken Örebro
Jesper Johansson (MP)
Ordförande för Kollektivtrafiknämnden i Region Värmland, Värmlandstrafik och Karlstad buss.
Karl-Johan Boberg (C)
Ordförande för Kollektivtrafiknämnden på Gotland
Rickard Carstedt (S)
Ordförande för Kollektivtrafikutskottet i Region Västerbotten, Länstrafiken i Västerbotten
Anders Öberg (S)
Ordförande för regionala kollektivtrafiken i Norrbotten och Länstrafiken Norrbotten
Peter Hermansson (M)
Ordförande för Västtrafik
Carina Zachau (M)
Ordförande för Kollektivtrafiknämnden i Region Skåne, Skånetrafiken
Ulf Berg (M)
Ordförande för Kollektivtrafiknämnden i Dalarna, Dalatrafik
Peter Vretlund (S)
Ordförande för Kollektivtrafiknämnden i Region Kalmar, Kalmar länstrafik
Karin Ekblom (M)
Ordförande för Länstrafiken Jämtland, Länstrafiken i Jämtlands län
Marcus Eskdahl (S)
Ordförande för nämnden för trafik, infrastruktur och miljö i Region Jönköping, Jönköpings länstrafik
Fredrik Åberg Jönsson (V)
Ordförande för Hållbarhetsnämnden i Region Gävleborg, X-trafik.