2020-06-12

”Minska inte reduktionsplikten – biodrivmedel är huvudspåret i omställningen”

Biobaserade drivmedel har en nyckelroll för den svenska omställningen av transporter. I år ska regeringen sätta nya mål för reduktionsplikten – sänk inte kraven, uppmanar ett stort antal aktörer inom transport- och drivmedelsbranschen, inklusive Svensk Kollektivtrafik i en debattartikel i Ny Teknik den 12 juni 2020. Elfordonsutvecklingen är viktig och för att nå målen för transportsektorn behöver vi laddinfrastruktur och elfordon, men även en snabb utveckling av produktionen av biodrivmedel i Sverige och en ökad tillgång till globala hållbara drivmedel.

Biobaserade drivmedel har en nyckelroll för den svenska omställningen av transporter. I år ska regeringen sätta nya mål för reduktionsplikten – sänk inte kraven, uppmanar ett stort antal aktörer inom transport- och drivmedelsbranschen.

Reduktionsplikten infördes 2018 och sätter bindande mål för hur mycket koldioxidutsläpp från bensin och diesel ska minska till 2030. Kraven för de första åren sattes 2018, i år ska regeringen sätta målen för de kommande tio åren.

Det är precis sådana styrmedel vi behöver. De ger industrin en tydlighet för framtiden. Kommande kontrollstationer är planerade, och gör att styrmedlen kan anpassas efter teknikutvecklingen.

De svenska myndigheterna samarbetar för omställningen. När de i vårens rapport utvärderar transportsektorns klimatarbete nämner de reduktionsplikten som den viktigaste åtgärden:

”Av de åtaganden och förslag som har aktiverats från strategiska planen bedöms reduktionsplikten ha störst enskild potential att ge effekt på växthusgas-utsläppen till 2030.”

Myndigheterna föreslår till år 2030 en reduktion på 28 procent koldioxid för bensin, och 66 procent för diesel.

Reduktionspliktens fortsättning diskuteras just nu av partierna bakom Januariavtalet. Det finns en risk att andra delar av omställningen ställs mot reduktionsplikten, att exempelvis elbilsutvecklingen antas vara så snabb att målet för reduktion av koldioxid kan minska.

Vi delar inte denna syn. Elfordonsutvecklingen är viktig, men måste ses som ett komplement till biobaserade drivmedel. Även om andelen laddbara fordon ökar snabbt kommer det att ta lång tid innan dessa fordon dominerar.

Bil Sweden, Energimyndigheten och 2030-sekretariatet menar i sina respektive prognoser för 2030 att laddbara fordon då bara utgör omkring en tredjedel av fordonsflottan.

För att nå målen för transportsektorn behöver vi laddinfrastruktur och elfordon, men även en snabb utveckling av biodrivmedelsproduktionen i Sverige och en ökad tillgång till globala hållbara drivmedel. Det bästa incitamentet för detta är en långsiktigt ökande efterfrågan.

Reduktionsplikten ger industrin tydliga ramar och ger en långsiktighet som skapar viljan att investera. Lika viktigt är att se till att vi behåller konkurrenskraftiga drivmedelspriser i vårt transportberoende land.

Biodrivmedel har en nyckelroll för den svenska omställningen och Sverige har troligen Europas bästa förutsättningar att producera hållbara biodrivmedel. Svensk industri ligger i framkant och vi har en inhemsk marknad med en rekordhög andel biodrivmedel.

En ökad inhemsk produktion minskar importberoendet, ger arbetstillfällen och industriell utveckling och befäster Sveriges roll i miljö- och teknikutvecklingens framkant. En sänkt ambitionsnivå i reduktionsplikten och oklart läge kring rena biodrivmedel sänder en starkt negativ signal till de företag som nu prioriterar sina investeringar.

En stor del av svensk åkerinäring använder i dag rena biobränslen och den upphandlade kollektivtrafiken kör till 92 procent på flytande rena biodrivmedel, biogas och el – ett världsrekord. De rena biodrivmedlen behöver ett fortsatt skatteundantag och måste tills vidare hållas utanför plikten.

Det är viktigt att politiken, näringsliv och intresseorganisationer krokar arm för att driva på frågan i EU eftersom vi bara har en kortsiktig lösning i dag.

2017 antogs Klimatlagen med ett separat sektorsmål för transportsektorn. Det finns en samsyn mellan majoriteten i riksdagen. Vi har ett näringsliv som bidrar och vill göra mer.

Minska inte reduktionspliktens mål, det ger oss den långsiktighet vi behöver.

Jakob Lagercrantz, vd 2030-sekretariatet

Helena Leufstadius, vd Svensk Kollektivtrafik

Henrik Brodin, program manager Fossilfritt Södra, Södra

Alarik Sandrup, näringspolitisk chef, Lantmännen

Magdalena Streijffert, ansvarig för public affairs i Sverige, Neste

Beatrice Klemme Torgnyson, vd BioDriv Öst

Gustav Melin, vd, Svebio

Hanna Björk, hållbarhetschef, Västtrafik

Fredrik Landegren, vd och drivmedelsansvarig TRB Sverige AB

Per-Arne Karlsson, direktör public affairs, St1

Catherine Löfquist, hållbarhetschef, Bring

Johan Söderberg, senior director fuel,Circle K Sverige AB

Lars Lind, vd, Adesso

 

Länk till debattartikeln