Rapporten har sammanställts av konsultföretaget Ramboll på uppdrag från Trafikverket.
— Vi har haft insyn i arbetet och fått möjlighet att komma med inspel kring risker och riskbedömningar, vilket är bra för vår samverkan i branschen, säger Mattias Andersson på Svensk Kollektivtrafik.
Rapporten visar bland annat att installationerna av ombordutrustning riskerar att dra ut på tiden då det råder brist på både verkstäder och kompetent personal. Det kan leda till att fordonen inte finns tillbaka i trafik i samband med att ERTMS införs på bandelarna
-Pilotinstallationerna kan innebära stillestånd för hela tågsätt i upp till ett halvår. Det leder till ökade risker genom att det inte finns tillräcklig fordonsreserv för det blir sämre punktlighet, försenade resenärer och inställda tåg. Driftsättning och uppgraderingar av marksystem för ERTMS leder även det till stillestånd, där resenärer hänvisas till ersättningstrafik, med längre restider och sämre komfort, konstaterar Mattias Andersson.
Rapporten beskriver hur flera av Svensk Kollektivtrafiks mindre medlemmar kommer att drabbas hårt genom att de tvingas installera ERTMS i sina motorvagnståg upp till tio år före ERTMS kommer att installeras på de stråk de trafikerar, eller till och med tidigarelägger fordonsinvesteringar på många miljarder pga att man ersätter fullt funktionsdugliga tåg. Det är pengar som istället kunnat användas till att erbjuda resenärerna ett bättre trafikutbud eller satsningar inom vården. För de mindre godstågföretagen kan det innebära att man tvingas lägga ner sin verksamhet.
-Riskerna är stora att överflyttning sker av både resenärer och gods till mindre klimatsmarta alternativ. Man kan ifrågasätta Sveriges val av en ”fordonsstrategi” som tvingar järnvägsföretagen att installera ERTMS redan när första metern bana med ERTMS färdigställts, säger Mattias Andersson.
-Den lösning som flera andra länder valt ”infrastrukturstrategin” att först kräva ERTMS i fordonen när hela stråk byggts om är lockande. Dessutom har den ofta kombinerats med stöd från staten för att genomföra dessa investeringar som är så olönsamma för tågföretagen.
I nästa fas ska konsultteamet utreda konsekvenser närmare för bantillgänglighet och driftsäkerhet i tågsektorn. Även dessa konsekvenser kan få en hämmande påverkan på volymer i tågsektorn, genom att de påverkar sektorns upplevda pålitlighet, skapar merkostnader samt på andra sätt försämrar förutsättningarna för tågdrift i samband med ERTMS-införandet.
-Ramboll har lagt lite väl mycket fokus på de kommersiella aktörernas ekonomi och belyser konsekvenser för upphandlad persontågstrafik delvis som om de regionala kollektivtrafikmyndigheterna hade obegränsat med pengar att spendera. Även om samhällsnyttorna att bedriva kollektivtrafik är höga innebär det inte att investeringar som har låg kostnads/nyttokvot är lätta att motivera när det råder resursknapphet och många verksamheter har besparingskrav. Om regering och riksdag menar allvar med att stödja branschens fördubblingsmål och kunna bidra till att minska trängsel och klimatavtryck samt öka medborgarnas tillgänglighet behöver ERTMS-strategin för utrullning förändras. Branschens perspektiv måste tydligare tillvaratas bland annat för att minska risker i investeringarna.
Sammanlagt finns risker och kostnader beskrivna i rapporten som du hittar på Trafikverkets hemsida