Lagförslaget täcker stora delar av verksamheten både ombord på fordon och vid resecentrumanläggningar för trafik som bedrivs utifrån kollektivtrafiklagen och syftet är att bevakningen sker i brottsbekämpande syfte, i syfte att förhindra olyckor eller i ordningshållande syfte. Eftersom GDRP gäller med ett långtgående integritetsskydd oberoende av en tillståndsplikt behöver den som planerar att kamerabevaka ändå göra en egen prövning om det är skäligt, rimligt och proportionerligt att kamerabevaka på den tänkta platsen och tillfället. Ett ansvar läggs alltså på branschen, men istället slipper man långa och byråkratiska ansökningsprocesser och branschen jämställs med övriga service- och tjänstesektorn.
Men för att det faktiskt ska innebära att branschen slipper söka tillstånd för kollektivtrafikanläggningar behöver dock begreppet ”i direkt anslutning” bytas ut till ”i anslutning till” i lagförslaget. Att en pendlarparkering ligger på andra sidan av en väg jämfört med där tåget angör är inte kollektivtrafikens val utan beror på de faktiska omständigheterna i stadsplaneringen. Vi ser därför risker med lagförslaget att nya skärningsytor uppstår där tex vissa pendlarparkeringar skulle vara tillståndspliktiga och andra befriade, fast de i båda fallen uppfyller samma syfte för kollektivtrafikens behov och har samma brottsliga exponering.