Upphandlingsregelverket utgör inte hinder för att göra goda gemensamma affärer eller möta kollektivtrafikens kommande behov och utmaningar. Tyvärr finns föreställningar om att regelverket är svårt, komplicerat och begränsar goda affärer – vilket inte är fallet. Som inledningsvis beskrevs syftar regelverket till att vara och användas som ett strategiskt verktyg för att realisera positiva samhälleliga effekter – där goda gemensamma affärer mycket väl kan uppnås om förutsättningarna byggs in i upphandlingen och kommande kontrakt.
Med ”god gemensam affär” menas att både RKM och det trafikföretag som tilldelats kontraktet är nöjda med resultatet av upphandlingen och att affären lett till att konkurrensen fortsatt är god. En god gemensam affär innebär också att affären leder till att kollektivtrafiken i det aktuella området omhändertar samhällets behov under kontraktstiden, att målen i uppdraget nås och att den aktuella kollektivtrafiken är kostnadseffektiv. Att det finns förutsättningar för en positiv affärsrelation och utveckling under hela kontraktsperioden är också ett resultat som kan jämställas med en god gemensam affär. För att möjliggöra detta måste upphandlingen ses och användas som ett strategiskt verktyg – både inför, under och efter upphandlingsprocessen.