2020-04-29

Konkret plan för nationellt biljettsystem

Betänkandet om ett nationellt biljettsystem överlämnades till infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) den 28 april av den särskilda utredaren Gerhard Wennerström. Förslaget innebär att resenärer ska kunna resa med samma färdbevis med den regionala kollektivtrafiken oavsett var i landet som resan sker.

- Det här är en fråga som har diskuterats i branschen under många år och det är positivt att det nu finns en konkret plan för hur ett nationellt biljettsystem ska kunna förverkligas och implementeras. Vi är nöjda med hur utredaren genomfört sitt arbete med transparens och nära dialog med berörda aktörer, säger Helena Leufstadius.

I betänkande framgår bland annat att färdbeviset ska kunna finnas i ett chip på ett kort, i en telefon eller kanske till och med under huden. Utredaren föreslår vidare att staten ska tillhandahålla en nationell digital infrastruktur som hanterar biljetter och ekonomisk avräkning mellan företag som ingår i systemet.

Alla regionala kollektivtrafikmyndigheter och kommersiella trafikföretag ska ingå i biljettsystemet. Regionala biljetter ska finnas tillgängliga för tredje part som vill sälja mobilitetstjänster, med förslaget att regeringen ska skapa en konkurrensneutral försäljningskanal. Eftersom det inte är realistiskt att systemets alla centrala funktioner ska finnas på plats redan till den 1 januari 2022 föreslår utredaren en stegvis implementering fram till första halvåret 2022.

- Vi är positiva till förslaget att Konsumentverket och Svensk Kollektivtrafik får ett övergripande ansvar för att ta fram en branschöverenskommelse avseende krav för tredjepartsförsäljning för att möta såväl branschens som resenärernas intressen. Den stegvisa implementeringen skapar tid för de regionala kollektivtrafikmyndigheterna att utreda föreslagna rekommendationer i syfte att harmonisera rese- och affärsvillkoren. Eftersom det krävs ekonomiska investeringar på minst 100 miljoner kronor för att få systemet på plats, ska vi tillsammans med våra medlemmar analysera de ekonomiska konsekvenserna under den kommande remisstiden, avslutar Helena Leufstadius.

Ta del av slutbetänkandet här