En avtalsprocess för färre överprövningar och mer trafik

Så här förbättrar vi våra kollektivtrafikavtal var temat för Partnersamverkans avtalskonferens den 4 mars. Drygt 40 personer från regionala kollektivtrafikmyndigheter, länstrafikbolag, trafikföretag, branschorganisationer och konsultfirmor samlades i Stockholm för att diskutera utveckling av den branschgemensamma Avtalsprocessen och lyssna på goda exempel från svensk kollektivtrafik landet runt.

Stefan Sedin, VD Svensk Kollektivtrafik och ordförande i Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik hälsade alla välkomna till denna andra nationella Avtalskonferens. Håkan Bergqvist inledde sedan programmet med att presentera Avtalskommittén inom Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik, KollA.

Kommittén är ett partssammansatt organ som har till uppgift att förvalta, revidera och sprida kunskap om Avtalsprocessen, dess modellavtal och kravbilagor, vilka ursprungligen lanserades 2010. Håkan har funnits med i arbetet sedan starten och är idag arvoderad opartisk ordförande i kommittén. Målen för arbetet är att bland annat att reducera antalet överprövningar i den upphandlade kollektivtrafiken, att få mer trafik för pengarna och att utveckla avtalen så att de driver mot målet att fördubbla resandet och marknadsandelen.

Arbetet inom kommittén sker i form av kommittémöten, artiklar på partnersamverkan.se, publika seminarier och bearbetning av synpunkter och frågor. Håkan och övriga kommittéledamöter besöker också själv regelbundet såväl beställare som trafikföretag och deltar i konferenser och möten kring kollektivtrafik och upphandling.

Rekonditionering av bussar, trafikföretags möjlighet att sätta biljettpris i incitaments- och koncessionsavtal samt optioner i avtal är några av de ämnen som KollA nu arbetar med. Självklart bevakar man också de upphandlingar som görs inom den svenska kollektivtrafiken. Tre goda exempel presenterades på konferensen.

Först ut var RKM Västra Götaland och Västtrafik som tillsammans presenterade sitt arbete med ”Kriterier för trafikpliktsbeslut”. Matti Lahtinen från Västtrafik och Leif Magnusson från RKM Västra Götaland berättade om hur arbetet med kriterierna slutade med att man tog trafikpliktsbeslut och nu inleder en upphandling för ett område som myndigheten och bolaget initialt trott skulle kunna köras på helt kommersiella grunder. Trots att det inledningsvis fanns ett stort intresse från många trafikföretag var det inget trafikföretag som efter genomförd process var beredd att köra kommersiell trafik på de grunder som utkristalliserade sig. Arbetet finns nu publicerat i en rapport och i dokument som definierar just kriterier för trafikpliktsbeslut. Både Matti och Leif var tydliga med att påpeka att den kunskap man nu skaffat sig skulle användas i fler fall för att söka möjliga kommersiella trafiklösningar.

Dagens andra goda exempel kom från Sörmland. Det var Henrik Sollenborn och Oskar Johnsson från kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet som berättade om det tidigare koncessionsavtalet för den s.k. Trosabussen och beslutet om att avstå från att fatta beslut om trafikplikt och låta Trosabussen bli en helt kommersiell linje. Beslutet hade föregåtts av många politiska diskussioner.

– Men vi kände att om vi inte vågade prova här, där vi hade flera intresserade trafikföretag och bra koll på förutsättningarna, när skulle vi då våga prova att avstå från beslut om trafikplikt? sa Henrik Sollenborn. I diskussionerna som följde drogs många paralleller mellan processerna i Västra Götaland och i Sörmland, även om utfallet hade blivit helt olika.

Dagen avslutades med en presentation av den senaste upphandlingen i Västernorrland, som följt Avtalsprocessens modellavtal och kravbilagor. Det var Marika Bystedt och Annica Kjellin från Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland som målande beskrev myndighetens arbete med att parallellt genomföra en stor upphandling, etablera myndigheten och ta fram sitt första trafikförsörjningsprogram.

Målet för upphandlingen med trafikstart 2014 var dels att nå en fördubblad marknadsandel för kollektivtrafiken till 2020 och dels att ha en fossilfri fordonsflotta 2020. Samtidigt var kravet att kostnaderna inte fick öka. Inledningsvis hade man att hantera många olika politiska önskemål om drivmedel, tillgänglighetskrav och trafik.

– Vi valde att ställa funktionskrav i enlighet med Avtalsprocessen. Hade vi valt att ställa detaljkrav i enlighet med alla de önskemål som diskuterades hade vi fått en trafik som inte höll ihop i länet, sa Marika Bystedt.

De avtal som slöts innebar att kostnaderna för länets samlade kollektivtrafik blev lägre än innan. Konkurrensen var också god, det kom in över 20 anbud på de olika paketen. Och upphandlingen överprövades inte.

Några av deltagarna vid Avtalskonferensen; från vänster Henrik Birath Nobina, Lars Annerberg Sveriges Bussföretag, Christer Pettersson Buss i Väst och värden Stefan Sedin, Svensk Kollektivtrafik.