Kollektivtrafiken leder utvecklingen mot en fossilfri transportsektor

Enligt transportsektorns klimatmål ska utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter, utom inrikes luftfart, minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010. Den upphandlade busstrafiken körs i dag till 95 procent på förnybara drivmedel eller el. Spårvagns- och tunnelbanetrafiken drivs helt med el och tågtrafiken drivs så gott som helt med el.

Samtidigt som utbudet av buss- och spårtrafik har ökat under det senaste decenniet har kollektivtrafiken genom satsningar på fordon som drivs med el och förnybara drivmedel minskat sina utsläpp av växthusgaser med 68 procent, eller med 560 000 ton, sedan 2010.

Kollektivtrafiken står tillsammans för omkring 2 procent av växthusgasutsläppen från transporterna i Sverige, samtidigt som 20 procent (2021) av de motoriserade resorna görs med kollektivtrafik. Eftersom kollektivtrafikens utsläpp är så låga minskas klimatutsläppen mest genom att öka kollektivtrafikandelen.

Exempel: 

Ett pendeltåg tar 1800 resenärer. Om alla i tåget skulle resa en mil så skulle de tillsammans släppa ut 110 gram koldioxidekvivalenter. Om de istället skulle resa i var sin bensinbil så skulle de öka utsläppen av växthusgaser med 3,7 ton.
Här kan du se mer i Naturvårdsverkets statistik.

 

Beräkna koldioxidutsläppen för dina transporter 

Naturvårdsverket har ett verktyg för att beräkna dina utsläpp av växthusgaser för olika typer av transporter och sedan jämföra dem.

Exempel: Om jag åker fram och tillbaka till jobbet med bensinbil fem dagar med en enkel resa på 1 mil så släpper jag ut drygt 21 kg växthusgaser (koldioxidekvivalenter), jämfört med 0,0005 kg om jag tar tunnelbanan. Tar jag istället en buss som drivs med HVO släpper jag ut 2,6 kg.

Du hittar excelverktyget under rubriken Transporter på den här sidan.