Kollektivtrafik är inget självändamål. Syftet med kollektivtrafiken är att göra samhället tillgängligt genom att skapa möjligheter för människor att resa till och från arbete, utbildning, fritidsaktiviteter och service. Dessutom skapar kollektivtrafiken nytta för samhället, till exempel genom att vidga arbetsmarknadsregionerna och minska klimatutsläppen.
MINSKAR KLIMATUTSLÄPPEN
Kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att minska klimatutsläppen. Vägtrafiken står för ungefär en tredjedel av koldioxidutsläppen. Den som tar bilen till jobbet släpper ut mer än 20 000 gånger mer koldioxid än den som tar spårvagnen, tunnelbanan eller tåget . Kollektivtrafiken är dessutom på god väg att bli helt fossilfri. 95 procent av busstrafiken körs i dag på förnybara bränslen och el, tågtrafiken drivs nästan helt med el och spårvägs- och tunnelbanetrafiken drivs helt med el.
VIDGAR ARBETSMARKNADERNA, HÖJER LÖNERNA OCH ÖKAR SKATTEINTÄKTERNA
Kollektivtrafiken gör det lättare för företagen att rekrytera
Kollektivtrafiken är ett kraftfullt sätt att skapa bättre tillgänglighet för breda lager av befolkningen, med många värdefulla effekter på arbetsmarknaden.
Av de samhällsekonomiska nyttor som kollektivtrafiken skapar, är den ökade tillgängligheten för dem som åker med kollektivtrafik den överlägset största.
Genom att kollektivtrafiken gör det smidigt och billigt för människor att nå många arbetsplatser vidgas deras arbetsmarknader och företagen får lättare att rekrytera personal med rätt kompetens. Kollektivtrafiken för helt enkelt arbetstagare och arbetsplatser närmare varandra. Det uppstår en matchningseffekt som ökar produktiviteten i ekonomin, höjer lönerna i landet med över 9 miljarder kronor per år. Härigenom ökar kollektivtrafiken skatteintäkterna för regionerna med en miljard kronor och för kommunerna med nästan två miljarder kronor per år.
ÖKAR SYSSELSÄTTNINGEN
Kollektivtrafiken ökar möjligheten för arbetslösa att få jobb
Genom att kollektivtrafiken förbättrar tillgängligheten för stora delar av befolkningen ökar den sysselsättningen med 106 000 arbeten. Även här skapar kollektivtrafiken bättre matchning mellan arbetstagare och arbetsgivare. Sysselsättningseffekten gynnar enligt forskningen framförallt grupper i samhället som är svaga på arbetsmarknaden.
SKAPAR ETT RÄTTVISARE SAMHÄLLE
Kollektivtrafiken skapar jämlika förutsättningar och minskar utanförskapet
Kollektivtrafiken är ett medel för att skapa grundläggande möjligheter för alla människor att mötas, handla och arbeta på jämlika villkor oavsett var man bor. En tredjedel av Sveriges vuxna befolkning har kollektivtrafiken som enda resealternativ. Omkring 60 procent av befolkningen över sex år är helt eller delvis beroende av kollektivtrafik vid resor där de inte kan gå eller cykla.
Men kollektivtrafiken skapar inte bara frihet för människor att ta sig dit de vill. Den kan även spela en viktig roll för att bryta utanförskap, minska barriärer och förbättra integrationen mellan olika stadsdelar genom att öka kontakterna. Utan kollektivtrafik skulle stora grupper förlora tillgängligheten till arbetsplatser, fritidsaktiviteter och service. Segregationen och de sociala klyftorna skulle öka. Kollektivtrafiken är kort sagt ett fördelningspolitiskt verktyg för att skapa jämlika förutsättningar för medborgarna och bygga ett hållbart och välintegrerat samhälle.
ÖKAR JÄMSTÄLLDHETEN
Kollektivtrafiken ökar kvinnors tillgänglighet till samhället
Kvinnor åker mer kollektivt än män. 31 procent av kvinnorna och 23 procent av männen reser kollektivt. Styrmedel och åtgärder som stärker kollektivtrafiken förbättrar tillgängligheten mer för kvinnor än för män och bidrar därmed till ett mer jämställt samhälle.
GER BÄTTRE HÄLSA
Att åka kollektivt ger vardagsmotion
Kollektivtrafiken bidrar till många människors vardagsmotion genom att kollektivtrafikresenärer regelbundet går eller cyklar till stationer och hållplatser. Motionen är ett naturligt inslag i vardagen som minskar risken för övervikt, diabetes, högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, vissa cancersjukdomar och ledbesvär. I Sverige cyklar kollektivtrafikresenärer dubbelt så mycket, och går tre gånger så mycket som bilister.
ÖKAR TRAFIKSÄKERHETEN
Kollektivtrafiken minskar antalet dödade och skadade i trafiken
Risken att dödas eller skadas i trafiken är betydligt större vid resor i bil än med kollektivtrafik. Kollektivtrafiken minskar antalet dödade i trafiken med 16 personer per år. Till detta kommer 228 färre svårt skadade och 1825 lindrigt skadade varje år.
Om man för kollektivtrafikresenärer räknar in promenaden och cykelturen till och från hållplatsen är risken att råka ut för en olycka dubbelt så stor för bilister än för en bussresenär. För mc-förare och mopedister är risken 22 gånger större och för cyklister 46 gånger.
SKAPAR ATTRAKTIVA STÄDER
Kollektivtrafiken strukturerar staden och skapar framtidstro
Kollektivtrafiken strukturerar och koncentrerar staden så att staden hålls samman. Det gör den enligt forskningen på två sätt. Genom att de som reser kollektivt går av och på vid hållplatser och stationer skapas det kundunderlag för kaféer, restauranger och annan service. Denna service attraherar sedan andra verksamheter som i sin tur skapar stadsmiljökvaliteter som människor uppskattar.
När människor litar på att kollektivtrafiken kommer att leverera samma tillgänglighet år efter år börjar de planera sin vardag utifrån den. Det kommer att yttra sig i höjda markvärden och att andra verksamheter väljer att placera sig i lägen med bra kollektivtrafik. Det finns forskning som visar att tillgänglighet genom kollektivtrafik påverkar bostadspriser mer än tillgänglighet med bil. Kollektivtrafiken blir en katalysator för att skapa stadsmiljökvaliteter som i sin tur kan bli en motor för bland annat bostadsbyggande. Etableringen av service leder till att platserna blir målpunkter. När platserna blir målpunkter ökar resandet dit, vilket gör det svårare att försämra tillgängligheten och förtroendet för utbudet ökar. På detta sätt växelverkar de två sätten och skapar optimism och framtidstro på de platser där det finns stationer och hållplatser.
Kollektivtrafiken minskar bilköerna och behovet av parkeringsplatser
Om de som i dag reser med buss, pendeltåg, tunnelbana och spårvagn istället skulle åka bil skulle trängseln på vägar och gator bli betydligt mycket värre än i dag. Framförallt i våra stora städer, men även i många tätorter.
Restiden för bilister skulle bli längre, det skulle ta längre tid att hitta parkeringsplats, trafiksystemet skulle bli känsligare för störningar och det skulle bli svårare att veta när man kommer fram. Även godstrafiken skulle drabbas genom att det skulle ta längre tid att leverera varor till butiker och företag. För att lösa trafikproblemen skulle gator och vägar behöva fler körfält. Kommunerna och staten skulle behöva bygga fler parkeringsplatser. Bara vid landets kommunala bostäder skulle ytterligare drygt 58 000 parkeringsplatser behöva anläggas. Ytan för dessa parkeringsplatser skulle uppgå till 1,5 miljoner kvadratmeter, vilket motsvarar 250 fotbollsplaner. Parkeringar skulle även behöva byggas vid övriga bostäder i landet. För samtliga bostäder skulle det behöva byggas parkeringsplatser på totalt 8,5 miljoner kvadratmeter, eller 1400 fotbollsplaner. Utöver boendeparkeringar skulle det krävas ytterligare parkeringar i anslutning till arbetsplatser, butiker och fritidsaktiviteter.
Förklaringen är att kollektivtrafiken behöver betydligt mindre mark än biltrafiken. Exempelvis tar ett pendeltåg 1800 resenärer och är 214 meter långt. Om alla istället skulle resa med var sin bil så skulle de skapa en bilkö på 7,2 km.
KOLLEKTIVTRAFIKENS SAMHÄLLSNYTTA KAN ÖKA YTTERLIGARE
Kollektivtrafiken är en investering i samhällsnytta. Regering och riksdag måste se kollektivtrafiken som verktyg för att nå andra samhällsmål, som att vidga arbetsmarknadsregionerna, få ner klimatutsläppen, minska utanförskapet, förbättra trafiksäkerheten och öka jämställdheten. Då kommer nyttan för samhället att öka ännu mer.
För mer information, fakta och källförteckning, kontakta
Lars Sandberg, analytiker Svensk Kollektivtrafik