Mål i närtid har mycket större betydelse för näringslivet än mål för en avlägsen framtid. Specifika mål är lättare att omvandla till konkreta affärer än vaga mål för samhället i stort och nationella mål kompletterar och förtydligar europeiska mål. Utifrån detta betonar vi från vikten av att det svenska 2030-målet finns kvar och får en trovärdig handlingsplan.
På sistone har en oro spridit sig att det svenska klimatmålet för transportsektorn till 2030 ska strykas. Oron bottnar i att statsministern tidigare sagt att målen kan komma att ses över. Men det uppdrag som regeringen gett till ekonomen John Hassler tyder på motsatsen.
Uppdragsbeskrivningen handlar om att ta fram principer som skapar ”... förutsättningar för att nå Sveriges etappmål och långsiktiga klimatmål om noll nettoutsläpp senast 2045.” Vi presenterar nu fem punkter om varför mål och planer i närtid är viktigast:
1. Målstyrning. Näringslivets konkurrenskraft är starkt kopplad till den tydlighet som klimatmålen ger. Efter det nationella klimatmötet den 16 juni slog statsminister Ulf Kristersson fast att ”alla målen är lika viktiga” – men de mer närliggande målen är mycket lättare att operationalisera, omvandla till handlingsplaner och mobilisera kring än 2045-målet, som är 22 årsbokslut och fem mandatperioder bort. Sedan 2030-målet antogs i bred enighet har tusentals företag planerat och investerat för en snabb klimatomställning. Den nationella målbilden bör ligga fast, annars urholkas förtroendet för politiken både på detta och andra områden, och samhällsviktiga förändringar blir svårare att genomföra.
2. Sverige som föregångsland. Det är viktigt för svensk industri att Sverige går före på klimatområdet. Det innebär att industrin tidigt kan prova ny teknik på den svenska marknaden i närhet till vår forskning och utveckling. Dessa lösningar kan sedan skalas upp och bli globala lösningar och bidrar då till minskad klimatpåverkan. Samtidigt säkras svenska jobb och Sveriges konkurrenskraft. Nyckeln är att vara ledande när ny teknik laseras och då behövs en stark hemmamarknad. När resten av världen växlar upp genom EU:s Fit for 55 och Bidens klimatpaket är det nu enklare att ligga före, utan risk att befinna sig på ett stickspår. När andra flyttar fram positionerna bör Sverige göra detsamma, inte motsatsen. 70 procent minskad klimatpåverkan från transportsektorn åren 2010–2030 är det svenska klimatmål som internationellt sett starkast signalerar föregångsland. Inför regeringens klimatmöte i juni gjorde företagsuppropet We Can Do It en enkätundersökning om Sveriges klimatmål. Samtliga deltagande företag angav 2030 som det viktigaste delmålet: Det gynnar svenska aktörer och det stimulerar andra länder att följa efter. Forskning och erfarenhet visar tydligt på vikten av föregångare, och 2030- målet bör därför särskilt värnas.
3. Synergier. Ingen annan sektor än transporterna har i nuläget något etappmål för sin klimatpåverkan, men rätt utformad bidrar transportomställningen till en snabbare omställning av bl.a. energisektorn och fastighetssektorn. 2030-målet hjälper oss att samverka för synergier, som sänker omställningskostnader i flera sektorer och samtidigt skapar värdefulla sidonyttor för samhället. Bäst vore om alla klimatmål samordnas med andra mål och strategier, såsom Sveriges strategi för cirkulär ekonomi, den kommande exportstrategin och de andra nationella och internationella miljömålen. Med en ambitiös klimatpolitik kan många målkonflikter vändas till positiva synergier.
4. Långsiktighet och bredd. De svenska klimatmålen har starkt stöd i näringslivet, är framtagna i unik enighet mellan sju partier och alla riksdagspartier önskar kompletterande klimatmål för export och konsumtion. En så bred och långsiktig samsyn ger trygghet för näringslivet att investera, för fackförbund att satsa på vidareutbildning och omskolning och för konsumenter att göra klimatsmarta val. Vi vill nu att politiken enas i ett brett beslut om en ambitiös klimathandlingsplan till hösten. Den bör innehålla tidssatta åtgärder som noga beräknas med fokus på 2030-målet och därefter kommande klimatmål. Om vissa politiska beslut ger ökade utsläpp bör det redan nu motsvaras av beslut som ger samma eller större utsläppsminskningar.
5. Huvudfokus Sverige. Regeringen vill utreda utsläppsminskningar utomlands. Det är bra att undersöka om det kan stärka konkurrenskraften, men åtgärder på hemmaplan är i regel till större gagn för export och tillväxt än det som sker i fjärran land. Att kortsiktigt föra över miljardbelopp till andra länder istället för att satsa dem på svensk omställning gynnar inte jobb, företag och klimatmål – och att nå klimatmålen genom omfattande inköp av utsläppsrätter kan inte vara vägen framåt för Sverige. Insatser på andra håll istället för i Sverige i närtid, leder främst till att omställningen i Sverige måste ske på kortare tid i en framtid, när andra hunnit före.
Slutligen: Naturvårdsverket och Energimyndigheten har visat att 2030-målet kunde nås med den klimatpolitik som det tidigare fanns bred enighet om. När nu flera betydande åtgärder tas bort eller minskas i omfattning, behövs andra grepp, som vi i bred samverkan gärna bistår i att ta fram. Med rätt åtgärder i handlingsplanen kan och ska 2030-målet ändå nås. Det gynnar såväl klimatet som Sveriges renommé, konkurrenskraft, arbetsmarknad, säkerhet och exportintäkter.