Ett femtiotal medlemsrepresentanter från Svensk Kollektivtrafik och Tågföretagen deltog. Svensk Kollektivtrafiks expert Mattias Andersson har sammanfattat innehållet i webbinariet här nedan:
Förändringar handlar bland annat om utökade rättigheter att ta med cyklar ombord, här har Sverige inte begärt några undantag utan regeln gäller som det står i förordningen. Järnvägsföretaget har rätt att inskränka rätten om det till exempel finns säkerhetsproblem, kapacitetsbegränsningar och trängsel. Nya och renoverade fordon från 2025 förväntas uppfylla mer än befintliga fordon. Cykelplatser skulle kunna göras bokningsbara mot en avgift och kommuniceras via TAF/TAP-regler. En särskild plan kring villkor och förutsättningar för cyklar ska tas fram av varje järnvägsföretag, den ska samrådas och publiceras på hemsida.
För den som säljer tågbiljetter med linjer över 15 mil gäller det att informera köparen om det är en direkt biljett eller ej. Detta gäller både om det är ett eller flera tågföretag som ingår i resan.
En nyhet för resenärer på linjer över 15 mil är att de i vissa fall (precis som i lagen för kortare resor) har rätt att själv ordna med ersättningsresa (tex biljett på expressbuss eller annat tågföretag) istället för att invänta ersättningstrafik. Detta gäller alltid om resenärer inte inom 100 minuter från planerad avgångstid fått information om ombokningsalternativen som järnvägsföretaget erbjuder. Nytt är också att resenären aktivt måste ges chansen att ta ställning om den vill ha återbetalning i pengar eller värdebevis. En ytterligare skyldighet införs att informera om möjligheten att få intyg att man varit försenad eller råkat ut för utebliven anslutning eller inställd avgång.
Trafikverket får i förordningen en skyldighet att tillhandahålla realtidsinformation om tågens avgångar och ankomster till järnvägsföretag, biljettutfärdare, researrangörer och stationsförvaltare. Dock finns ingen tydlig sanktion om informationen är felaktig eller uteblir. EU är ännu inte klara med att ta fram en blankett, som ska gälla från juni, som resenärer ska kunna begära ersättning av järnvägsföretaget eller säljstället. Svensk Kollektivtrafiks medlemmar kan fortfarande uppmuntra kunderna att i första hand använda de digitala formulären. Det finns inget tvång att använda EU-blanketten men inget ärende får avslås för att blanketten används. Finns oklarheter ska järnvägsföretaget istället begära in kompletteringar.
När det gäller regler för linjer kortare än 15 mil är det framför allt att en ny paragraf med force majeure införs, det gäller då även för bussar, spårvagn, t-bana och i taxiregistrerade fordon m.m. Paragrafen är textmässigt annorlunda utformad än paragrafen i den nya tågpassagerarförordningen. I båda fall är det dock en nyhet och utifrån förarbeten till lagändringen bör man kunna tolka att de båda paragraferna ska uttydas lika. Rättsfall från flyget på EU-nivå kommer också kunna användas för att förstå hur ansvaret avgränsas i detta. Det öppnas möjligheter att friskriva sig visst ansvar (som man så klart inte måste göra) både för extra ordinära omständigheter (vild strejk, extrema natur/väderhändelser, folkhälsorisker etc) men även vid tredje mans beteende som tex tredje mans beteende, såsom personer på spåret, kabelstöld, nödfall ombord eller sabotage som järnvägsföretaget inte kunnat undvika. Trafikledningsbeslut där tåg av Trafikverket hindras fortsatt färd som inte beror på järnvägsföretaget kan sannolikt också med parallelltolkning i rättsfall från flyget anses ingå.
Under informationsmötet uppstod nya frågetecken som exempelvis: vad definieras som en cykel? Hur ser man på elsparkcyklar? Hur ska man tänka i antal när det gäller multade tåg och antalet cyklar? Vi kommer att få anledning att återkomma kring dessa frågor. Konsumentverket kommer att ha ett särskilt möte med Samtrafiken för att kika på hur olika Resplus-kombinationer av korta och långa resor enklast kan hanteras. Hur hanterar man periodkortsresenärer och andra biljettypsinnehavare som man inte vet exakt när och var de avser resa när det gäller tex att ge information om ombokningsalternativ och resenärer där man kanske saknar kontaktinformation till? Hur informerar man om rätten att få förseningsintyg och vad ska intygen använda till? Kopplat till force majeure-paragrafen uppstår så klart frågan om Trafikverket i fråga om regressrätten i och med detta kommer att avslå ännu fler anspråkstyper än idag.
Vissa av paragraferna saknar utpekad tillsynsmyndighet och andra har Transportstyrelsen tillsynsansvar för. Det framgick med tydlighet att ett sådant delat ansvar försvårar både information och efterlevnad.
De utökade kraven på stationsförvaltaren kommer också innebära svårigheter då regeringen fortfarande inte utpekat vem som är stationsförvaltare. På en avreglerad marknad som den svenska är det av yttersta vikt att resenärer och järnvägsföretag har en samlande kraft att vända sig till per station, inte som idag med en hel kortlek aktörer.
EU kommer att ta fram en sammanfattande information om vad tågpassagerarförordningen ger för rättigheter. Det är inte färdig ännu, men när den är klart kommer vi tipsa om den. Det blir ett lätt sätt att informera och vara säker på att det är korrekt uttryckt.
Trots den korta tiden till införande är lagen ännu inte beslutad i Sverige varför vi får hänvisa till propositionen för den som vill veta mer. Beslut i riksdagen är planerat till den 3 maj.
Här finns Konsumentverkets presentation.
Kontaktperson: Mattias Andersson