2020-07-29

Debatt: "Reseavdragen skapar fusk och ökade utsläpp"

Istället för att bidra till en levande landsbygd går reseavdraget framförallt till högavlönade män i storstadsregionerna som reser med bil, trots att bra kollektivtrafik finns, skrev företrädare för Svensk Kollektivtrafik i Svenska Dagbladet den 29 juli 2020.

”Reseavdragen öppnar för fusk och ökade utsläpp”

Fusket med reseavdraget är mer omfattande än tidigare analyser visat. 2,4 miljarder per år, över 40 procent av kostnaderna för reseavdraget, beror på fusk och fel visar ny statistik från Skatteverket. Enligt tidigare granskningar stod fusket för en tredjedel av kostnaderna.

Reseavdragsfusket är betydligt mer utbrett än bidragsfusket. Sammanlagt beror 3 procent av kostnaderna i olika välfärdssystem på felaktiga utbetalningar. Mest utsatt är tillfällig föräldrapenning med 21 procent av kostnaderna.

Skatteverket visade 2019 att 56 procent av reseavdragen var felaktiga. Av de felaktiga avdragen var 98 procent fel till personens fördel och 2 procent till nackdel. Om felen gjorts av slarv eller okunskap borde felen till fördel och nackdel varit ungefär lika många. Det är svårt att dra någon annan slutsats än att det rör sig om fusk. Orsaken till det omfattande fusket är framförallt att tidsvinstregeln, att man ska spara minst två timmar på att arbetspendla med bil i stället för kollektivtrafik, är mycket svår att kontrollera.

Reseavdraget har i stället för att bidra till en levande landsbygd framförallt blivit ett avdrag för högavlönade män i storstadsregionernas utkanter som reser med bil, trots att bra kollektivtrafik finns. Nästan hälften av kostnaderna för avdraget går till de tre storstadslänen. Räknar man in Södermanlands och Uppsala län står storstadsregionerna för cirka 60 procent av kostnaderna, medan knappt 20 procent går till skogslänen.

Avdragets storlek växer med stigande lön och görs framför allt av höginkomsttagare. Oavsett om man ser till andel avdrag, genomsnittlig storlek eller kostnad gör män reseavdrag i högre utsträckning än kvinnor.

Reseavdraget är även mer värt för höginkomsttagare. För dem som tjänar 34 600 kronor i månaden minskas skatten med 32 procent av det avdragna beloppet, medan skatten sänks med 55 procent om du tjänar över 53 400 kronor. Eftersom lönenivåerna är högre i storstadsregionerna och män i snitt tjänar mer än kvinnor förstärker reseavdraget de regionala skillnaderna och försämrar jämställdheten mellan könen.

Dagens reseavdrag stimulerar människor att arbetspendla med bil framför kollektivtrafik. Konsekvensen har blivit att nio av tio som gör avdrag arbetspendlar med bil. Avdraget gör också att människor bosätter sig längre bort från sina jobb, vilket ökar utsläppen ännu mer. Genom fusket med tidsvinstregeln subventioneras dessutom bilister som inte har rätt att göra avdrag, med ökade utsläpp som följd.

Dagens reseavdrag måste reformeras i grunden. Flera av Reseavdragskommitténs förslag behöver genomföras:

Ersätt reseavdraget med en avståndsberoende skattereduktion på 6 kr/mil. Utsläppen av växthusgaser kommer att minska när de som arbetspendlar med buss, tåg och bil behandlas lika. En skattereduktion ger, till skillnad från ett avdrag, samma skattelättnad oberoende av inkomst. Det kommer att öka jämställdheten, minska de regionala skillnaderna och jämna ut skillnaderna mellan låg- och höginkomsttagare. För dem som tjänar upp till 42 000 kr/månad blir reduktionen lika mycket värd som i dag, 18,50 kronor per mil, vilket är 70 procent av dem som arbetar heltid.

Höj den nedre avståndsgränsen från 15 till 30 km och inför en övre gräns för skattereduktionen på 80 km. Det minskar utsläppen ytterligare.

Däremot har utredningens gles- och landsbygdsförslag stora brister. Under sommaren har Trafikanalys presenterat en analys av hur kommitténs förslag skulle påverka gles- och landsbygden. Analysen visar att höjningen av den nedre avståndsgränsen från 15 till 30 km kommer utestänga hälften av dem som i dag gör reseavdrag i glesbygd och 40 procent i landsbygd från att få skattelättnader. Den övre avståndsgränsen utestänger dessutom de gles- och landsbygdsbor som arbetspendlar mycket långt.

Till detta kommer att kompensationsmodellen inte kommer att kompensera dem som behöver kompenseras. Trafikanalys pekar dels på att tidsvinstregeln som kommittén vill behålla har dålig träffsäkerhet för att identifiera förvärvsarbetande med bristfällig kollektivtrafik, dels att förslaget till tillägg för bristfällig kollektivtrafik inte kompenserar de gles- och landsbygdsbor som arbetspendlar mellan 15 och 30 km och längre än 150 km.

För att underlätta för att man ska kunna bo och verka i hela landet måste utredningens förslag justeras:

  • Kompensera de som saknar eller har så pass få avgångar att kollektivtrafiken inte går att använda vid arbetspendling. En rimlig gräns kan vara 112 avgångar per vecka från hållplatser som ligger upp till 1,5 kilometer från hemmet och arbetsplatsen. Samma definition av bristfällig kollektivtrafik används av Trafikanalys.
  • Ge personer med bristfällig kollektivtrafik högre skattereduktion, 7 kronor/mil. Det motsvarar 21,50 kronor/mil med dagens reseavdrag.
  • Inför generösare avståndsgränser för personer med bristande kollektivtrafik. Avstånden är ofta längre i landsbygden, men arbetsresorna är i många fall kortare än i övriga landet. I glesbefolkade regioner är en genomsnittlig arbetsresa 17 kilometer, därför bör den nedre avståndsgränsen vara 20 kilometer för personer med bristande kollektivtrafik. I gles- och landsbygd finns det personer som arbetspendlar mycket långt därför bör den övre avståndsgränsen inte gälla för personer med bristande kollektivtrafik.
  • Ta bort tidsvinstregeln och gör skattereduktionen helt avståndsberoende och färdmedelsneutral för att minska fusket och göra systemet enkelt att kontrollera för Skatteverket.

Ekonomiskt utrymme finns. Enligt Reseavdragskommittén kommer deras förslag att öka skatteintäkterna med 800 miljoner kr per år.

Den första uppgiften för regeringens nytillsatta klimatkollegium måste bli att ersätta dagens reseavdrag med en avståndsbaserad och färdmedelsoberoende skattereduktion för arbetsresor. Det kommer att reducera klimatutsläppen, minska skattefusket, öka jämställdheten, vidga arbetsmarknadsregionerna och skapa tillväxtkraft i landsbygden. Det är nödvändigt för Sveriges gröna återhämning efter coronakrisen.

 

Helena Leufstadius, vd Svensk Kollektivtrafik

Lars Sandberg, analytiker Svensk Kollektivtrafik